onsdag 25 maj 2011

Gult

Som pirrande och kittlande glädje hoppar det gula upp och gör dig vaken och alert! Som kolsyra i blodet så att du inte kan låta bli att le. Du bara vet att något är på gång - du vill gärna veta vad och börjar söka, se och känna.

Du öppnar upp och låter alla vara med. Du blir som de runt omkring dig och allt är en lek för ett tag.

Nyfikenhet, kunskap, näring, oro, rädsla, glädje, skratt... Några gula känslor.

Orange

Som en virvelvind tar den orangea energin tag i dig och snurrar dig runt runt runt. Vild och galen!
Glädjefyllt, knasigt, sprittande, irrande... för att så småningom bli totalt stilla och fokuserat. När vi är/varit i ett chocktillstånd så hjälper orange oss att komma tillbaka till kroppen. Att bli närvarande.
För att kunna känna känslor så bör vi vara närvarande.

Orange är livskraft, puls och doft.

Närvaro. Absolut nödvändig för att skapa.

"Jag vågar vara JAG"

Rött

Den röda färgen trollar fram det djupaste inom oss. Den forsar fram och pushar oss till att förverkliga och ta tag i saker rent fysiskt. Vild till sin natur.

Intensiteten i det röda får oss att våga lyckas eller miss-lyckas. Egentligen är det samma sak för ett miss-lyckande leder oss med ännu större kraft - närmare målet. Hjälper oss att förstå och lära av erfarenheterna.

Det går helt enkelt inte att bara sitta still. Vi kommer på fötter och tar nästa steg, utan att vi ens tänker på det. Gärna tillsammans med andra. Det ger ju ännu mer kraft!

"Jag är här och står med båda fötterna på jorden"

fredag 18 mars 2011

Kom av mig...

Jag har visst inte skrivit här på ett tag. Det kan ju bero på att en kompis till mina söner inspirerade mig till att göra en matblogg. Många unga (och gamla) tycker att det är svårt att laga mat och eftersom jag tycker det är spännande och gott med mat så...

Det behöver ju inte vara så svårt men jag kan förstå att man inte vet var man ska börja. Ju oftare man testar, även om det inte blir gott, desto lättare blir det. Att våga laborera med kryddor är ju så spännande!

Det är ungefär som att måla eller leva - man vet aldrig hur det blir i slutändan!

tisdag 1 mars 2011

Paulo Coelho

Min favoritförfattare är Paulo Coelho.

Idag finns den här texten på hans blogg:

Stay in the desert

“Why do you live in the desert?”
“Because I can’t be what I want to be.
” When I begin to be myself, people treat me with a reverence that’s false.
“When I am true to my faith, then they begin to doubt.
“They all believe they are holier than I, but they pretend they are sinners, afraid to insult my solitude.
“They try all the time to show that they consider me a saint, and in this way they become emissaries of the devil, tempting me with Pride.”
“Your problem isn’t trying to be who you are, but trying to be accepted by everybody in the way you think you should be accepted” said the gentleman, walking off.
“And acting in this way, it’s better to stay in the desert.”

Fritt översatt av mig;

Stanna i öknen
-Varför lever du i öknen?
-Därför att jag inte kan vara den jag är. När jag börjar vara mig själv så behandlar människor mig med en vördnad som är falsk.
Och när jag är litar på min tro så börjar de att tvivla. De tror alla att de är heligare än mig men de låtsas vara syndare, rädda för att förolämpa min ensamhet.
De försöker hela tiden visa att de betraktar mig som ett helgon vilket resulterar i att de blir djävulens sändebud som frestar mig med högfärd.
- Ditt problem är inte att du försöker vara den du är, utan snarare att du försöker bli accepterad av alla så som du tror att du borde bli accepterad, sa gentlemannen och började gå. När du beter dig så här så kan du lika gärna stanna i öknen.

Vernissage Köpings konsthall

Välkommen på VERNISSAGE 24 augusti 2019 kl 11-15 Turistbyrån, Barnhemsgatan 2, Köping Även öppet 10-12 och 13-17 tisdag-fredag t om 12...