Som att måla. En färg tar plats på duken, en till, en till och så plötsligt har en ny skapelse kommit till.
Jag funderar ofta; hur gick det till? Vem skapade den här fantastiska målningen?
Hur kommer det sig att jag kan föda fram den? Och hur kunde jag föda två helt underbara bebisar?
Inget på jorden är "perfekt" eller så är allt "perfekt" på sitt eget unika sätt.
Jag fylls av tacksamhet och kärlek. Både över möjligheten att skapa och att ha magiska barn som nu är vuxna och skapar egna liv. All kärlek till dem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar